lördag 27 april 2013

När får vi se det första homosexuella kärleksparet i animerad långfilm?

Det har blivit en del biobesök den här veckan, men dagens matinéföreställning får nog bli veckans sista biofilm. Det var Croodarna som stod på schemat och det var jag, min vän Sandra, samt ett tjugotal barn och några övervakande föräldrar. Som vanligt när vi besöker matinéer fick vi en del frågande blickar, inte så mycket från de vuxna utan från barnen - som om man inte kan uppskatta en animerad film bara för att man är äldre än sju, åtta år!
Nå, jag behöver inte säga mycket mer om Croodarna annat än att det var lättsam underhållning och lite som Avatar i lightversion. Det jag vill komma till är: när kommer barnfilmen med ett homosexuellt kärlekspar?
Det har funnits antydningar här och var - det kan knappast någon ha missat? Timon och Pumbaa är ett klassiskt exempel, två killar som lever tillsammans och som tar sig an en föräldralös liten pojke och uppfostrar honom. Sedan finns de med när pojken i fråga skaffar egen familj och fungerar som släktingar - inte farföräldrar direkt, utan kanske snarare farbröder - men inte agerar de som bröder till Simba. Ett annat liknande par, från en betydligt äldre film, är Baloo och Bagheera från Djungelboken. Samma story, mer eller mindre. En användare på deviantArt har lagt upp en fin liten lista som kan hittas här, med dessa och fler exempel.
Sedan finns förstås Vägen till El Dorado. Filmen som är så snubblande nära ett homosexuellt kärlekspar att det verkar osannolikt att det är tretton år sedan den släpptes: om man hade kommit så långt då, hur kan vi bara ha stått och stampat sedan dess? För erkänn nu. Tulio och Miguel är mer än bara vänner. Om ni inte tror mig, eller om ni eventuellt behöver viss övertalning, rekommenderar jag er att läsa den här uppsatsen. Bland kommentarerna finns en som pekar ut filmens soundtrack (komponerat av Elton John och Tim Rice) består av ett antal kärlekslåtar, varav ett par inte ens fick plats i filmen, som tydligt handlar om ett etablerat, romantiskt förhållande - de kan inte förklaras med varken vänskap eller Tulios förhållande med Chel. En annan kommentator menar att i originalmanuset fanns bland annat en replik, på engelska då, där Miguel säger "dinner is served, darling". När ni har läst och lyssnat så kommer ni att vilja se om filmen och ni kommer inte att kunna låta bli att tänka att här, här var barnfilmmakarna verkligen nära. Att det sedan bromsades och hyschades lite, det kan man ju bara beklaga.

Men vad har egentligen hänt sedan dess?
Disney/Pixar levererar fortfarande prinsessor på löpande band och för varje prinsessa finns det en prins, eller i alla fall någon som snabbt lever upp till passande standard för någon som vill gifta sig med en prinsessa. Merida (Modig) avviker förvisso från denna norm genom att bestämt vägra låta sig giftas bort, eller över huvud taget bry sig om någon pojke: hennes konflikt handlar om hennes och moderns relation. Men bara för att hon inte vill bli bortgift kan vi inte säga något om hennes sexualitet. Eller? Eller?
DreamWorks, som producerade El Dorado, har också producerat Croodarna och där är det heterosexualitet som gäller, nästan ögonblicklig kärlek faktiskt. I deras förra film, De fem legenderna, finns förvisso några små hintar om heterosexuell attraktion (Tandis/tandfén och småféerna, som är väldigt förtjusta i huvudkaraktären Jack) men Jacks sexualitet är det svårt att uttala sig om.
I den här artikeln ur Huffington Post skriver författaren om de tio bästa, ur hans perspektiv, barnfilmerna för familjer med två pappor. Men det är fortfarande bara antydningar, svaga små hintar, och som Rob Watson skriver: för familjer med två mammor är det ännu svårare.
Men någonting har faktiskt hänt. Ett litet steg, som det heter. I augusti förra året släpptes en film som jag tror aldrig gjorde något intåg i Sverige över huvud taget, och vars genomslag i amerikansk press mest verkar ha rört en enda sak: Den första öppet homosexuella, manliga (bi)karaktären i en amerikansk, animerad film: ParaNorman. Läs mer här.

Det är verkligen ett litet steg, pyttelitet om man ser till hur otroligt långsamt den här sidan av populärkulturen släpar sig framåt, motvilligt och bakåtsträvande. Så mycket mer skulle kunna ha hänt vid det här laget. Men det är ett steg framåt och snart kanske vi verkligen får se en Disney-film där prinsessan faller för en annan tjej, eller prinsen hittar kärleken i stallpojken. Det lär ta ett tag, och Disney lär knappast vara först, men en dag kommer det. Jag väntar med spänning!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar