Jag har precis avslutat bok nummer tio i romanserien Sookie Stackhouse. Ni vet, den där samlingen små volymer som ligger till grund för HBOs succéteveserie True Blood? Just den.
Det var något av en slump att jag köpte den - jag behövde köpa på mig lite fler böcker inför en lång resa och befann mig på Science Fiction-bokhandeln i Stockholm. Eftersom jag länge funderat på att köpa Dead in the Family, och den fanns inne, så fick den helt enkelt en plats i mitt resebibliotek.
Jag kan inte komma ihåg när jag läste första boken i serien. Någon gång innan jag såg teveserien var det i alla fall, för jag har för mig att jag hade läst de första fyra böckerna innan teverserien ens hade kommit igång. Där kan jag förstås ha fel, men hur som helst har jag i alla fall alltid legat före med böckerna.
Egentligen tycker jag väl inte att de är särskilt bra - det vill säga, medan det finns många intressanta karaktärer och flera roliga eller lite halvt nyskapande vinklar på annars beprövade koncept, så är själva handlingen ofta ganska tam och storyn tunn. Dead in the Family har så gott som ingen dramatisk kurva över huvud taget och jag satt länge och undrade vad den egentligen handlade om: "länge" varandes ungefär 250 av bokens 320 sidor. Samtidigt är det en ganska bra bok ur ett underhållningsperspektiv. Lätt att ta till sig, och att ta sig igenom. Och som sagt är flera av karaktärerna riktigt fina. Just i denna volym så ska man väl kanske särskilt nämna Claude, som är riktigt söt.
Vi får väl se när jag tar mig an nästa bok i ordningen. Det kan nog dröja ett tag. Men så finns ju teveseriens femte säsong, som kräver min uppmärksamhet. För att inte tala om Johanne Hildebrandts Valhalla-trilogi som jag nu ska ge en chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar