tisdag 10 december 2013

Om jakt på varg och vildsvin

Igår var jag på julbord tillsammans med en styrelse där jag är med, nämligen styrelsen för Värmlands BergsLAG - ett område inom EU-projektet LEADER. Projektets syfte är landsbygdsutveckling och medlemmarna i styrelsen är dels tjänstemän från deltagande kommuner, dels näringslivsidkare och dels personer med engagemang i ideella föreningar. Jag, som alltid levt knappt 500 meter från stadens kärna, är antagligen den största stadsbon av oss alla, men eftersom staden är så liten så räknas även tätorten som landsbygd i det större perspektivet.
I alla fall, under denna trevliga avslutning på årets arbete kom vi in på många intressanta diskussionsämnen, men kanske främst en om viltjakt, framför allt jakt på varg och vildsvin. Med tanke på att flera av deltagarna bor inte bara på landsbygden utan på landet, med djurhållning, var jag beredd på mycket hätskhet angående de här två djurarterna. Så var dock inte fallet.
Förvånande nog rådde stor saklighet, men vad som än mer förvånade mig var att jag, som ändå någonstans inser att jag är mer stadsbo än landsbygdsbo, inte hörde någon säga att vargarna var ett problem. Vildsvinen däremot...

Vad som sades, i punktform, om vargar:
* En av personerna har sin gård mitt i ett vargrevir. Vargarna stryker omkring runt gården ganska ofta, men är inget problem för djuren. (Nu har personen i fråga grisar, om någon tycker att det är en viktig detalj).

Vad som sades, i punktform, om vildsvin:
* Normal utbredningstakt för vildsvin är 2-3 kilometer per år. Den har rubbats rejält, av att vildsvin utplanterats och fraktats av människor runt om i Sverige.
* Vildsvinspopulationen ökar explosionsartat i Sverige, och beräknas nu vara runt 300 000 djur.
* Avskjutningen på vildsvin bör vara cirka 70%, det vill säga bör 210 000 vildsvin skjutas varje år, för att hålla beståndet hanterbart. I dagsläget är avskjutningen cirka 30%, (90 000 djur).
* Fler hundar dödas av vildsvin varje år, än av varg
* Vildsvinsjakt är svårare och mindre lönsam än annan viltjakt. Den sker företrädesvis nattetid, åtling, och jägaren har en och en halv timme på sig att ta hand om köttet - sedan är det förstört. Visar det sig sedan att det finns trikiner i köttet, är det värdelöst.
* Vildsvin är inte bara allätare, som sina släktingar grisarna, utan också asätare. I och med vildsvinens framväxt har antalet kadaver i skogen minskat avsevärt, nästan helt försvunnit.
* Citat: "Vildsvin är skadedjur. De är stora, farliga råttor."

Kanske bör det också nämnas dessa två fakta:
* Vildsvin utrotades i Sverige på 1700-talet
* Vildsvin har inga naturliga fiender i Sverige. Björnen jagar inte på det sättet och vargarna rår inte på de vuxna vildsvinen. Kultingar tar de gärna, men suggorna försvarar sina ungar väldigt aggressivt.

Idag pratade man på morgonnyheterna om att det under dagen ska fattas beslut om rovdjuren, framför allt då vargstammen i Sverige. Det beräknas idag finnas ungefär 400 vargar i Sverige och (riksdagen? regeringen?) anser att det behövs mellan 170 och 270 vargar för att arten ska vara livskraftig. Cynisk som jag är tänker jag att det nog är många jägare som tycker att ens 170 vargar är 170 för mycket.
Andra jägare, kanske i vissa fall samma, matar fortfarande vildsvin under vintern.
En av julbordsdeltagarna uttryckte sig om detta som att "om man säger att vildsvinen är ett problem, men fortfarande matar dem, då har man inte förstått vad det handlar om".

Det jag har läst om vildsvinsmatning, och jag gjorde en del läsning förra vintern, gör gällande att matningen är nödvändig. Inte, som för rådjuren, för att vildsvinen riskerar att svälta ihjäl utan stödutfodring, utan för att vildsvinen kommer till bebyggelse när de inte hittar mat i skogen. Och i bebyggelse gör de skada. Det kan alltså vara en rent medmänsklig handling, vildsvinsmatningen. Men faktum är att den håller liv i en art som ställer till stora bekymmer för jordbrukare, "vanliga" trädgårdsägare, bilister (drygt 4000 viltolyckor med vildsvin, jämfört med knappt 6000 med älg och inte ens hundra med rovdjur).
Vargar och björnar skjuts av så snart de kommer i närheten av ortsbebyggelse - vildsvinen ställer till så mycket mer och förökar sig som om det inte fanns en morgondag.

Jag säger inte att vi ska utrota vildsvinet på nytt. Det gör nytta i skogen, när det håller sig i skogen. Men att ha ett stort, farligt djur utan naturliga fiender är helt enkelt inte hållbart. 90% av dödsfallen bland vildsvin beror på jakt och vi jagar inte ens hälften så många som vi borde. Till viss del för att det inte är lönsamt för jägarna, och kanske inte heller lockande. Vem vill sitta på pass hela natten för att skjuta av skadedjur (vars kött man kan äta) när man kan radiopejla in vargar och skjuta av dem istället, så man får skjuta en extra älg till hösten?
Jag kanske låter bitter. Kanske är jag det.
Men frågan är, spelar det någon roll vad som lockar jägarna? Är vi tillbaka på stenåldern, med jägare och samlare, och helt plötsligt har jägarna det stora vetot? Det är en konstig logik i så fall: "Vi jagar djur som inte skadar oss och som vi kan äta. Vi jagar också djuren som jagar de djuren, för vi vill inte ha konkurrens om maten. Men djuren vi kan äta, och som skadar oss, dem låter vi i stort sett vara." Because meh...?

Vildsvinskött är gott (största delen av deras kost är vegetabilisk, trots allt) så köttet går att sälja. De kan och får jagas i princip året om. Vad är då problemet? Pengar, förstås.
Men satsa på det då! Satsa på att det ska finnas viltslakterier. Låt Länsstyrelsen anställa jaktlag för att hålla åtlingar. Skjut av de drygt 200 000 djuren varje år. Visst, det kanske är mycket att kräva att 550 djur ska skjutas varje natt året om, men är det omöjligt? Låt jägarna få betalt för sitt jobb och låt köttet inbringa pengarna, när det säljs till och i mataffärer och restauranger.
Om jägarna själva ska bekosta sin tid kommer det aldrig att locka att skjuta av dem i någon större utsträckning. Då blir det inget, och vildsvinen kommer fortplanta sig värre än kaniner. Då kommer vargjakten vara Sveriges minsta problem. För om det är någon viltstam som behöver minskas, vars bestånd måste regleras med jakt, så är det inte vargen.
Och det höll även landsbygdsborna med om.


RedigeringTillägg till detta inlägg, helt enkelt.

* Rapport från Landsbygdsdepartementets vildsvinsseminarium november 2013, http://www.government.se/download/1191eb2e.pdf?major=1&minor=228942&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

* Jägareförbundets avskjutningsstatistik för vildsvin under året 2012/13
http://jagareforbundet.se/Documents/Viltovervakning/Vildsvin_avskjutning_2012_2013.pdf

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar